Innehåll | Samtal | Utställning | Kalender | Deltagare | Länkar

Medelmedborgaren

Av Måns Wrange i samarbete med Igor Isaksson

Ett sociopolitiskt experiment där en medelmedborgares åsikter sprids till den befolkning hon statistisktrepresenterar genom användandet av professionell opinionsbildning och lobbying.

Föreställningen om en "medelmedborgare" — det vill säga att en fiktiv person statistiskt får representera en större grupp människor — har varit en av de mest inflytelserika idéerna i uppbyggandet av den svenska välfärdsstaten. Genom att inkarnera det moderna projektets dröm att kunna översätta en komplex verklighet till en rationell och lätt överskådlig modell, har statistiska medelvärden utgjort själva basen i den svenska sociala ingenjörskonsten genom att stå som underlag för forskning, samhällsdebatt och myndigheters planering av de flesta offentliga samhällssektorer som påverkar medborgarnas dagliga liv. (2) Men även andra delar av samhället som näringsliv, handel, media, reklam och tjänstesektor anpassar till stor del sina tjänster och produkter efter de genomsnittliga preferenserna hos den kundkrets man fokuserar på.(3)

Grunden för den representativa demokratin

Principen att en enskild medborgare får representera en större befolkningsgrupp utgör sist men inte minst själva grunden för den representativa demokratin. Mellan det lagstadgade inflytande vid valurnan vart fjärde år däremot medborgarnas direkta politiska påverkan tämligen begränsad. Man är hänvisad till att t ex skriva till fullmäktige eller kontakta sin lokale riksdagsman för att försöka få politiskt gehör för sina frågor. Media erbjuder också medborgarna en viss plats t ex på dagstidningars insändarsidor, i radioprogram som "Ring P1" och "Klarspråk" eller som sms-meddelanden i debattprogram på TV. Men dessa kanaler har ofta en mer symbolisk än reell politisk effekt.

Idag handlar det inte enbart om att ha den formella rätten eller ens den praktiska möjligheten att föra upp en fråga på den politiska dagordningen. I allt högre grad är det en fråga om vem/vilka, på vilket sätt och i vilket sammanhang det görs på. Detta faktum konstateras inte minst i den av regeringen beställda Demokratiutredningen som bl a beskriver hur beslutsfattandet har blivit mer informellt där vikten av personliga kontakter och nätverk blir mer betydelsefullt än traditionella politiska möten och agitation. Det formella beslutsfattandet i representativa organ utmanas alltmer av sofistikerade påtryckarkampanjer bestående av en kombination av opinionsmätning, opinionsbildning och lobbying.

En alternativ demokratimodell

Projektet Medelmedborgaren är ett sociopolitiskt experiment med en alternativ demokratimodell som utgår från denna realpolitiska konsekvens. Eftersom val genomförs med relativt långa mellanrum är opinionsundersökningar och statistisk forskning några av makthavarnas få möjligheter att pejla väljarnas åsikter. Inte sällan är det just den genomsnittlige väljaren som partierna anpassar sitt politiska program efter. Statistik och opinionsundersökningar utgör alltså de facto redan en grundläggande och ibland avgörande faktor för politiska beslut.(4) Projektet Medelmedborgaren drar denna utveckling till sin logiska slutpunkt genom att helt enkelt vända på representationen: Istället för att medborgarna väljer sina politiska representanter på grundval av hur man tror att kandidaterna representerar medborgarnas åsikter, utses en person att företräda medborgarna genom att rent statistiskt representera befolkningens levnadsvillkor. Detta är en metod som är oberoende av den statistiskt representativa personens politiska kontakter, sociala nätverk, mediala utstrålning och finansiella resurser — faktorer som blir alltmer styrande i den svenska politiken.

En medelmedborgare med tillgång till maktens språk

Den alternativa demokratimodellen i Medelmedborgaren är strukturerad på följande sätt: Med hjälp av Statistiska centralbyrån har en statistisk "medelmedborgarprofil" skapats genom ställa samman de av svenska myndigheter mest använda medelvärdena. Därefter har en person som motsvarar denna statistiska profil — kvinna, 40 år, ensamstående, utan barn, boende i två rum och kök etcetera — efterlysts via en mediakampanj. En person vid namn Marianne som stämmer in på profilen har anmält sitt intresse av att delta i projektet. I syfte att undvika exploatering av hennes privatliv kommer Marianne enbart att vara offentlig med sitt förnamn. Projektets syfte är istället att fokusera på hennes åsikter om hur samhället kan förändras, samt att sprida dessa tankar tillbaka till den svenska befolkningen, som hon rent statistiskt representerar. Detta sker genom att Marianne ges tillgång till samma avancerade metoder som politiker, intresseorganisationer och näringsliv använder sig av för att få tillstånd förändringar i samhället: professionell opinionsbildning och lobbying.

Långsiktig lobbying

I samarbete med Igor Isaksson och projekts nätverk — bestående av bland annat en lobbyist, en dramaturg, en copywriter och en politisk expertrådgivare på regeringskansliet — har en långsiktig strategi lagts upp för hur medelmedborgaren Mariannes åsikter ska inympas i det svenska samhället och på sikt påverka den allmänna opinionen. Marianne har djupintervjuats om hur samhället kan förändras och dessa åsikter har sedan sammanställts i en åsiktsdatabank. En politisk talskrivare och copywriter har i samråd med Marianne sammanfattat och formulerat hennes åsikter som korta och slagfärdiga paroller. En brett spektrum av Sveriges mest inflytelserika personer från verksamheter med högt opinionsbildande värde — till exempel politik, reklam, kultur, media och populärkultur — har därefter kontaktats i syfte att förmå dem att samarbeta med Marianne genom att sprida någon av hennes åsikter i ett för dem passande offentligt sammanhang. Som i all effektiv lobbying och opinionsbildning presenteras Mariannes åsikter indirekt utan att allmänheten är medveten om vem som är avsändaren.

Rätt kanaler ger legitimitet

Till exempel har en av hennes åsikter stått som utgångspunkt för en ledare i en av de största morgontidningarna, den har framförts i en replik i en folkkär TV-serie, den har citerats av en inflytelserik politiker samt förekommit i en omfattande reklamkampanj. I Medelmedborgaren utnyttjas sålunda den legitimitet som dessa etablerade kanaler ger åsikten till skillnad från om den hade presenterats i en insändare. Under projektets gång genomförs regelbundna opinionsundersökningar före och efter det att en åsikt har introducerats för allmänheten, i syfte att utröna vilken konkret påverkan Mariannes åsikter har haft på den allmänna opinionen.

Genomsnittet inte det normala

Avslutningsvis är det intressant att konstatera är att trots att Marianne rent statistiskt motsvarar en mängd medelvärden i Sverige och därigenom per definition representerar det "normala" så tillhör hon tvärtom som ensamstående medelålders kvinna utan barn en relativt marginaliserad grupp i samhället. Marianne kan paradoxalt nog tvärtom betraktas som ett hot mot den traditionella heterosexuella kärnfamiljens värdenorm som i mångt och mycket fortfarande dominerar i Sverige.

 

NOTER

1 Sverige har den längsta sammanhållande historien av statistiska undersökningar och inget annat land är så statistiskt kartlagt. Tabellverket, föregångaren till Statistiska Centralbyrån, grundades redan 1749.

2 Kostnaden för all statlig svensk statistik har uppskattats till 0,2% av statsbudgeten.

3 Inom avantgardekultur och filosofi har emellertid genomsnittsmänniskan knappast rönt något större intresse — tvärtom. Tänkare som till exempel Freud, Nietzsche och Foucault har snarare fokuserat på det marginella än det genomsnittliga och avantgardet har traditionellt sett hyst ett förakt för genomsnittsmänniskan. Likväl har man varit beroende av den för att kunna definieras sin egen särställning.

4 Till exempel testade Bill Clintons medarbetare Dick Morris alla Clintonadministrationens förslag i opinionsundersökningar innan de presenterades inför kongressen.