Date: Fri, 11 Oct 1996 15:14:48 +0200
X-Sender: lvetol@strix.udac.uu.se
To: a.t@it.kth.se
From: Ola.larsmo@littvet.uu.se (Ola Larsmo)
Subject: Sura invŠndningar

Det har redan sagts sŒ mycket att jag bšrjar tappa šverblicken - dŠrfšr ska
jag fšrsška hŒlla det hŠr inlŠgget kort.
€mnet Šr ju - rŠtta mig om jag har fel - "offentlig konst pŒ internet". €ndŒ
tycks det mig som om sŒvŠl begreppen "offentlig" som "konst" inte beršrts
sŠrskilt mycket (AltgŒrds inlŠgg ett undantag). Jag kan vara orŠttvis, men
jag har som sagt bšrjat tappa šverblicken....det handlar mest om Internet
som sŒdant. (NŒgon pŒpekade ju att Internet Šr ett vŠrldsomspŠnnande
kommunikationsnŠt som till 90% handlar om sig sjŠlvt.)

Alltnog: att NŠtet fungerar konstfšrmedlande vet vi. FrŒgan om vilken konst
som blir mšjlig fšrst nu, med den nya teknikens hjŠlp, Šr Šven den
hšgintressant - men den lŠmnar jag till konstnŠrerna.
 Det som intresserar mig mest Šr det fšrsta ledet: "offentlig".
 Konsten som sŒdan ingŒr ju i "offentligheten", vilken i sig Šr Šmne fšr en
stor begreppsbildning. Den offentliga konst man kommer att tŠnka pŒ nŠr
uttrycket anvŠnds Šr ju oftast *utsmyckningar* (derkerts t-banestation, etc)
- alltsŒ konstnŠren emdverkar till att skŠnka en form Œt det offentliga
rummet, det som Šr fšrutsŠttningen fšr samtal, politik, vardagsliv.
  Det "offentliga konstverk" som pŒ sistone gett mig mest att grunna pŒ Šr
Gyllenhammars trŠd. OK, det Šr mŒnga som inte gillar det, men det gav en ny
dimension till sjŠlva det gemensamma rummet. Och eftersom detta sŠtter ramen
fšr sŒvŠl demokrati som konstyttringar tycker jag att det vore bra om sŒ
mŒnga som mšjligt kom in med synpunkter pŒ vad de lŠgger i begreppet
"offentlig". 
 Det som intresserar mig - och som jag skrivit mycket om pŒ annat hŒll  (se
http://www.tyreso.se/It-debatt) Šr just vad Ut gšr med offentligheten som
sŒdan. De utopiska fšrhoppningarna pŒ NŠtet Šr šverdrivna, visst - likasŒ de
finansiella. Men nŒgot fšrŠndras i grunden. Min egen Œsikt Šr att vi
Œterfšrs till en situation som pŒminner om sjuttonhundratalets, dŒ den
offentlighet som format det moderna och demokratin tog form. Ett nytt medium
(NŠtet, den billiga, masstryckta boken/pamfletten) skapar nya mšjligheter
fšr opinionsbildning och idŽspridning; nya genrer (dagstidningen/romanen)
bryter fram; den rojalistiska statsbildningen bryter samman, nationalstaten
vŠxer fram etc.........
....och nu mŒste stora inslag av offentligheten tŠnkas pŒ nytt. Det Šr ingen
slump att nŠtskallar (tex i USA) sšker stšd i en fšrfattning frŒn
sjuttonhundratalet - liksom att vŒr egen tryckfrihet, som sŒg dagens ljus
1766, plštsligt framstŒr som mycket radikal sŒvŠl som hotad.
 Och var kommer konsten in? I den "gamla" offentligheten? I den "nya", som
*kanske* blir av?????

Ola L
offentlighetsfreak