Date: Thu, 10 Oct 1996 09:55:57 +0200 (MET DST)
X-Sender: bomad@mail.algonet.se
To: a.t@it.kth.se
From: bomad@algonet.se (Bo Madestrand)
Subject: Werdelin

HŠr en presentation frŒn Lars Werdelin, som arbetar pŒ Naturhistoriska
riksmuseet:

----

Jag heter Lars Werdelin och Šr docent i paleontologi och verksam som
forskare i detta Šmne vid Naturhistoriska Riksmuseet. Det kan ju lŒta som
tŠmligen perifert i detta sammanhang, men jag har Šven vissa andra
funktioner. Jag var ansvarig fšr innehŒllet och en del andra aspekter pŒ
Riksmuseets i Œr šppnade basutstŠllning om jordens och livets historia (en
sorts teater om man sŒ vill; on inte direkt en konstutstŠllning sŒ i alla
fall en kulturyttring och i hšgsta grad ett offentligt rum). Jag Šr ocksŒ
verksam som šversŠttare, mest av populŠrvetenskap men Šven av en del
konstrelaterat material). Dessutom Šr jag verksam i IT-frŒgor, dels med
avseende pŒ min arbetsplats arbete med IT, dels pŒ Europeisk nivŒ med frŒgor
relaterade till musŽernas och deras samlingars roll och vŠrde i det framtida
(och nuvarande) informationssamhŠllet; Museums in the Information Age, ett
initiativ frŒn EU-kommissionen.

Vilken Šr den samtida konstens plats i det  offentliga rummet? Detta Šr inte
sŒ lŠtt att besvara, inte minst som det antyder en distinktion mellan
konsten och rummet, en distinktion som vŠl ŠndŒ rŠtt mŒnga har arbetat under
efterkrigstiden fšr att bryta ned (skjut mig om jag anvŠnder ett ord som
slutar med -ism). Jag ser tvŒ perspektiv: dels det 'endokonstnŠrliga', dels
mitt eget (i hšgsta grad ett 'exokonstnŠrligt'). Dessa kan ju vara ganska
olika, men jag anser att det i bŠgge fallen inte Šr sŒ stor skillnad mellan
konst och vetenskap: poŠngen med verksamheten Šr att tŠnja pŒ grŠnserna och
tvinga 'folk' att se.  Sen kan det finnas mer eller mindre kreativa personer
inom bŠgge omrŒdena, som Šr mer eller mindre skickade att gšra detta Šr en
annan sak. Jag vill inte hŠr och nu orda mer om detta, annars kommer jag
aldrig att bli klar.

Hur kan  konstinstitutionerna fšrstŠrka sin roll som offentliga rum, samt
vidga detta till att gŠlla Šven Internet? En mycket bred frŒga. Ur mitt
perspektiv Šr det viktiga att bibehŒlla konsten som i nŒgon mŒn var mans
egendom. Trots att Internet pŒ mŒnga sŠtt Šr en tŠmligen anarkistisk
konstruktion har det just nŠr det gŠller konst och konstinstitutioner (till
vilka jag rŠknar musŽerna) sŒ har mycket starka kommersiella krafter (bl. a.
Bill Gates) intresserat sig fšr just detta omrŒde och sett till att kšpa upp
elektroniska rŠttigheter till stora mŠngder av den i švrigt "offentliga"
konst som fšrvaltas av konstinstitutioner i vid bemŠrkelse. Och mŒnga
institutioner har varit glada att sŠlja i dessa dagar av nedskŠrningar och
besparingar. Detta Šr ett kanske inte alltfšr uppmŠrksammat problem fšr
framtidens offentliga rum och Šr den direkta anledningen till
EU-kommissionens bildande av initiativet Museums in the Information Age.

Jag skulle dŠrfšr vilja stŠlla tvŒ frŒgor i detta sammanhang:

 Hur fšrhindrar vi att den offentliga konsten fšrvandlas till handelsvara i
den digitala vŠrlden? Notera hŠr att jag anser att 'medieelit' Šr fel
benŠmning eftersom det egentligen Šr samma 'elit' som tidigare, nŠmligen de
kapitalstarka som nu inte bara kan kšpa upp enstaka konstverk utan dessutom
rŠttigheter till alla andra konstverk ocksŒ, Šven de som Šr 'offentliga'.
PoŠng: Det spelar ingen roll fšr det offentliga rummet om Internet som
sŒdant styrs av marknadskrafter eller inte, sŒ lŠnge stšrre kultursektorers
digitala nŠrvaro styrs av kommersiella intressen.

Hur fšrŠndras sjŠlva begreppet 'offentligt rum' i takt med att Internet
vŠxer (och det sedan kommer digitala hšghastighetsnŠtverk via kabelbolagen)?

**************************************
Lars Werdelin, Senior Curator
Paleozoology, Swedish Museum of Natural History
**************************************