X-Sender: krev@mail.it.kth.se Date: Fri, 4 Oct 1996 11:00:34 +0100 To: a.t@it.kth.se From: krev@it.kth.se (CM von Hausswolff) Subject: Re: VŠlkomna - pt II replik till C Larsson Christer Larsson skrev: >Hur tror du att det var under antiken, renŠssansen, barocken, >klassicismen...? Rubens var en j-l pŒ att gšra affŠrer! Picasso likasŒ och >Lennart Jirlow. Varfšr odlar konstnŠrer en myt om att vara missfšrstŒdda? >Varje tid (och medium) har vŠl sitt 'kulturella spelrum' som definierar vad >man kan sŠga i betydelsen: vad kan bli fšrstŒtt av den tilltŠnkta publiken? >Det som definierar den betydelsefulla konstnŠren Šr vŠl just vederbšrandes >fšrmŒga att utnyttja detta, stundom, smala spelrum fšr att uttrycka ting som >egentligen inte fŒr rum dŠr. Att bygga en bro, visa vŠgen ...whatever, till >nŒgot som vidgar perspektiven och utvidgar detta 'kulturella spelrum'. >Eller...? Jag skulle vilja pŒstŒ att alla verksamma konstnŠrer,šverlevnadsmŠssigt, Šr ekonomiska snillen, men jag talar inte om konstnŠrens ekonomiska situation utan om det ytliga och kortsiktiga samhŠllsplanerandet kontra det mŒngfacetterade och lŒngsiktiga; intolerans kontra acception. KonstnŠrer odlar inte nŒgon myt om att vara missfšrstŒdda. MissfšrstŒndet och ignoransen odlar detta - bl a sjŠlvupptagna hypefixerade nšjesjournalister och annat media folk. Danne Wolgers verk missfšrstŒs exempelvis, inte pŒ grund av en ovilja frŒn gemene man att fundera šver vad Wolgers sysslar med, utan i stor grad dŠrfšr att typer som Robert Aschberg et consortes intellektuellt inte orkar sŠtta sig pŒ Wolgers stulna bŠnk. Ofta fšrstŒr konstnŠren inte sjŠlv vad dennes verk sammanlagt innehŒller - intuition och tillfŠllig infiltration av Geni fŒr verka ostšrt. Han/hon kanske inte ens vill fšrstŒ - eller vŒgar... Det verkar som om C.L. har accepterat "det kulturella spelrummet", och det kan vŠl vara Ok fšr honom, men som mŠnniska har jag inte lust att spela detta Monopol - det Šr allvarligare Šn sŒ. Det kulturella arv vi har Šr ett Europeiskt sŒdant. Ett rasistiskt och kulturimperialistiskt sŒdant. Europa finns sjŠlvklart i Europa, men ocksŒ i Japan, Nord- och Syd Amerika, SydKorea, Thailand, Australien -you name it. All annan kultur -i detta antagna "spelrum"- inkorporeras (lŠs: blues, funk, konkretism, naivism -ja tom bibeln) och fšrvandlas till en europeisk sŒdan - resten fšrintas eller placeras pŒ museiala kulturella zoo'n. IT har Šnnu sŒ lŠnge endast bidragit med att den europeiska kulturen ytteligare expanderat sina territorier. Any africans out there? Any eskimoes? Det europeiska sprŒket - i nulŠget engelska - kšr šver allt vad arabiska, ryska, japanska och kinesiska heter. Det kulturella spel som C.L. snackar om Šr ett fšrintelsespel pŒmycket hšg nivŒ. man behšver inte vara konspirationsparanoiker fšr att inse detta. >VadŒ! Historien Šr ju fylld av konstnŠrer som gjort just det! Eller finns >det en stor dold skara konstnŠrer vars verk vi beršvats och som dŠrigenom >allvarligt utarmat vŒr verklighetsuppfattning? Svar: Ja. Om jag fŒr anta en positiv syn pŒ mŠnniskan (konstnŠren)sŒ skulle omvŠrlden se bra mycket bŠttre ut om vi (konstnŠrer) hade fŒtt ršja upp och sŠtta fart pŒ omvŠrldens perceptions- och vŠrderings- fšrmŒga. >godtyckligt sort) krŠvs ju inte bara en konstnŠrligt idŽ utan ocksŒ fšrmŒga >att genomfšra den. Jag vill minnas att Ingemar Bergman nŒgon gŒng >skrivit/sagt att man inte blir en stor regissšr av att projicera underbara >filmer pŒ šgonlockens insidor... Menar Du (genom megalomanikern Bergman) att man blir "stor konstnŠr" genom att vara beršmd av andra eller...? Jag vill mena att man blir stor konstnŠr om man uppskattar det man gšr sjŠlv, och dŒ kan det rŠcka med att projicera underbara filmer pŒ šgonlockens insidor. >Naturligtvis! PŒ vilket sŠtt vidgar den perspektiven? Hur gšr den oss till >rikare och fullšdigare mŠnniskor? Varfšr skull nŒgon tycka om den? Vad >fšrstŠller sig en konstnŠr med avsikt att mŒla en bajskorv pŒ en vŠgg att >han/hon har fšr kulturella fšrutsŠttningar? Det var en gŒng en tid dŒ exkrementer och guld hade ett mycket stort gemensamt vŠrde - nŠrmankunde uppskatta det vackra och nšdvŠndiga med bŒdadera - senare demonstrerat av bl a Manzoni och Muhl/Brus/Nitsch. C.L. frŒga bšnderna som producerar ditt kŠk, vad gšdsel betyder... Œ andra sidan var bajskorven endast ett exempel - det finns Šven andra motiv. >Institutionerna mŒste fšrvisso omdefiniera sin verksamhet men varfšr skulle >en konstnŠr som uttrycker sig i aggresiva performance verk vilja gšra det pŒ >ett konstmuseum eller nŒgon annan institution? Vore det inte mycket >lŠmpligare att gšra det pŒ ett varuhus, pŒ gatan, pŒ nŒgon festival eller pŒ >Internet? Sant! Vad behšver vi de etablerade institutionerna till? LŠgg ner allihop dŒ (historien verkar ju skrivas om vart femtionde Œr ŠndŒ - plštsligt skall en ny Hilma af Klint pressas in i befintligheten)! Den samtida konsten hŒller ju redan till i varuhus, pŒ gatan och pŒ Internet. Jag lŠgger hellre mina skattepengar pŒ personer som Maria Lind, Thomas Nordanstad och Jan man, Šn att gšda redan fšrfetade intendenter som Sune Nordgren eller Ulf Linde och hans fruga. >€r det inte alldeles utmŠrkt? €ven om det inte kan ersŠtta upplevelsen av >Sixtinska kapellets mŒlningar 'on site'. Den 'gamla' konsten Šr ju faktiskt >gjord fšr ett sammanhang... (den ocksŒ!) I Vatikanens fall fšr att fšrhšja PŒvens makt och hŠrlighet - att se till sŒ att han verkligen Šr den person som stŒr Gud nŠrmast - jaa, nŠstan en halvbror till Jesus - sŒ att han kan se till sŒ att det katolska folket hŒller sig pŒ mattan. Linkšpings bibliotek brann upp - snart brinner det sixtinska kapellet ner och dŒ har vi kanske endast Internet att lita pŒ - om inte en grym magnetisk storm drar šver vŒr jord ... Reproduktionen Šr ett sŠtt att upprŠtthŒlla minnet av vŒr existens, den gemensamma story som vi sŒ vŠl behšver. Utan minnet fšrlorar vi oss sjŠlva i nuet, i det vansinne som nuet representerar. Kampen mot minnets fšrgŠnglighet Šr den stšrsta kamp som nu finnes. Det desperata bevarandet av urkunder (ex akrylfŠrgens snabba fšrstšrelseprocess) och oron fšr att den digitala fšrvaringens tidskapacitet inte rŠcker i 1000-tals Œr (ex DAT eller CD-R) visar pŒ ett gemensamt domedagstŠnkande. HŠr rŠcker det inte med att ordna gruppresor till Louisiana eller Sixtinska Kapellet. HŠr rŠcker ingenting till ... kanske Šr det dags att, Šven hŠr, se om sitt hus: varfšr vill vi bevara vŒr historia och pŒ vilket sŠtt? Inbillar vi oss att Internet - cyberstugan - skall finnas dŠr som en egen organism - som ett stort organiskt bibliotek utan nŒgot som helst mŠnskligt ombesšrjande. Vad har vi fšr behov av original? >Skulle det bli sŒ har ju faktiskt Internet den fšrdelen att vem som helst >kan hyra sig en plats pŒ en server pŒ nŒgot www-hotell fšr nŒgra >hundralappar i mŒnaden (vad kostar det inte att stŠlla ut pŒ traditionellt >sŠtt?) eller rentav hyra sig en lina till en egen server under kšksbordet >fšr nŒgra hundringar till. SŒ lŠnge det behšvs en fysisk faktor - hŒrdvara - sŒ lšper censurrisken att bli ofšrŠndrad. Redan nu finns det nŠt-snutar, som lokaliserar servrar och konfiskerar mjukvaran. Det rŠcker inte med att, som nŒgon gammal tjackpundare, gšmma den under bordet. Med den ekonomiska, politiska och kulturella globaliseringen (lŠs: europeiska) kommer polisnŠt, typ Interpol, att effektiviseras. de internationalla anstrŠngningarna fšr att utrota barnporr Šr ocksŒ ett sŠtt fšr polisiŠra myndigheter att systematisera annan censur. Carl Michael von Hausswolff Roslagsgatan 58, S-113 54 Stockholm, Sweden tel: +46 (0)8 612 27 03 fax: +46 (0)8 16 83 39 http://www.it.kth.se/KREV/