Date: Thu, 3 Oct 1996 16:59:22 +0200 (MET DST)
X-Sender: bomad@mail.algonet.se
To: a.t@it.kth.se
From: bomad@algonet.se (Bo Madestrand)
Subject: =?iso-8859-1?Q?V=E4lkomna?= - pt II

Okej, dŒ kšr vi!

Jag - Bo Madestrand - och John Peter Nilsson modererar alltsΠkonferensen,
som ska handla om samtida offentlig konst pŒ och utanfšr Internet. De
flesta av er har redan skickat in ett fšrsta statement, som vi tŠnkte
portionera ut lite vartefter.

Ordet gŒr fšrst till Carl Michael von Hausswolff, konstnŠr.

Vad sŠger ni andra? Har CM rŠtt i sin ganska dystra bild av lŠget?

Och vad sŠger ni pŒ institutionerna om fšljande salva: "Institutionerna
mŒste omdefiniera sin verksamhet - vilken tid lever de i?"

Jan-Erik, till exempel? Hur ser Modernas IT-politik ut?

-----

Jag fšrmodar att en definition av "samtida konst" fšrst och frŠmst Šr pŒ
sin plats, men generellt sett kan man nog (understatement!) sŠga att den
samtida konsten Šger en ytterst marginell plats i det offentliga rummet.
Det Šr endast resultat (offsprings) av en samtida konst som gšr sig sedd
och hšrd (dvs direkt och sublimerad reklam, ekonomisk arkitektur och
design, medieanpassad grafik, retrospektiv popkultur och andra kortsiktiga
och primŠrt kommersiella uttryck; inom denna grupp bšr nog Šven det
ršstfiskande politiska uttrycket inkorporeras). Det offentliga rummets
program styrs av det outsagda mottot: "Majoriteten har alltid rŠtt" eller
kanske "Kunden har alltid rŠtt". Enligt nutida kulturrasistiska metoder,
baserade pŒ ytliga och krassa Œrsredovisningar med vinstresultat som hšgsta
prioritet, lŒter det offentliga rummet den samtida konsten fŒ stŠmplar som
"tokig", "vŠrdelšs", "ofšrstŒelig", "samhŠllsfientlig", "drogvŠnlig" osv-
detta i "bŠsta" fall - ofta fšrsšker man tiga ihjŠl saken.

En annan sida skulle kunna vara att konstnŠrer inte Šger sŒ stor
anpassningsfšrmŒga (lŠs: infiltration som en metod att fŒ tillgŒng).
TV-mediet, exempelvis (sŒ som det Šr traditionellt uppbyggt nu, pŒ
hastiget,) kan inte tillgodogšra sig vissa konstnŠrliga uttryck sŒsom
stillsamma "poetiska" eller meditativa verk - TV vet ju inte ens hur man
filmatiserar en dansfšrestŠllning eller en performance.
Husfasader kan inte anvŠndas som konstnŠrliga/sociala budskapsbŠrare -
"folk flippar ju ut om dom fŒr se en avbildad bajskorv pŒ sta'n" (Gilbert
och George gšre sig icke till besvŠr). Ett bra exempel pŒ detta var det
havererade Telia katalog projektet.....

>3. Hur kan  konstinstitutionerna fšrstŠrka sin roll som offentliga rum, samt
>vidga detta till att gŠlla Šven Internet?

Institutionerna mŒste omdefiniera sin verksamhet - vilken tid lever de i?
Konsthallar och museer Šr inte byggda fšr vŒr tid - de Šr en produkt av
1800-talet. Installationskonst och performance konst kan inte tillgodogšra
sig pŒ dessa platser - de Šr ju inte konstruerade fšr samtida konst utan
fšr fšrvŠrv och retrospektiver, fokuserade pŒ en modernistisk mŒleri- och
skulptur-tradition - vŠggar och piedestaler. Konsthallar klarar inte av
aggresiva performance verk, konserthus pallar inte fšr techno och ambient.

Internet klarar Šnnu sŒ lŠnge av att fšrmedla information, men kommer sŒ
smŒningom att, till 90%? eller mer, distribuera den tvŒdimensionella
bildkonsten - vi behšver tom idag inte Œka till Mona Lisa - hon kommer till
oss. Mšjligen skulle detta kunna innebŠra att institutionerna packar ihop
sina gamla bilder, efter att ha scannat dom, sΠatt utterligare utrymme
frigšrs fšr en ny konst. Detta, mšjligtvis, om dom helt och hŒllet sponsras
av Apple eller Microsoft- "paintings looks better in print or on the
screen" som Warhol en gŒng sade.

Om intstitutionerna hade nŒgra som helst guts, skulle dom infšrskaffa
"fristats"-servrar som konstnŠrerna kan visa sina arbeten pŒ - utan att,
som vi nyligen har sett i Tyskland gentemot hollŠndska xs4all, totalt
censurera servern eller hos SICS: censurera verket.

CM von Hausswolff